En utvärdering av verktyget På riktigt i jämförelse med lärplattformen Samarbeta.se.

En utvärdering av verktyget På riktigt i jämförelse med lärplattformen Samarbeta.se.

Förutsättningarna för uppgiften i Lärloop 2 var inte gynnsamma för oss i gymnasieskolan i Skellefteå, då vi redan har ett inarbetat verktyg, Samarbeta.se, som delvis liknar På riktigt. På riktigt och Samarbeta.se är inte funktionsmässigt direkt jämförbara men sättet som många i Skellefteå arbetar med Samarbeta påminner om tanken med På riktigt. Av den anledningen har vi istället gjort en jämförelse av På riktigt med Samarbeta.se. I detta inlägg finns själva jämförelsen och i följande inlägg kommer våra svar på lärloopens frågor. Vi har arbetat med ett delat dokument och träffats några gånger för att diskutera de texter som vi nu publicerar.

Korta tankar om digitala läromedel och om lärarens roll när eleverna har datorer

(LinEducations dragning på Stadshotellet 141022)

Brainstorm i grupper – hur har lärarens roll förändrats?

  1. Läraren interagerar mycket mer med eleverna idag

  2. Jobbet som lärare kräver större omvärldsspaning – eleverna hittar fakta, vi är inte längre experter

  3. Vi måste bli experter på att välja och på att lära eleverna att välja

  4. Datorer och Internet ger större möjligheter till individualisering, vilket är positivt men samtidigt kräver mer av läraren

Vad förväntar vi oss av ett digitalt läromedel:

  1. att det fungerar kontinuerligt och är lika enkelt att använda som en vanlig bok

  2. att det finns ett mervärde, mer än att det är digitalt

  1. anteckningsmöjligheter

  2. understrykningar

  3. uppläsning

  4. innehållet uppdateras

  5. material – filmklipp och PowerPoint

  6. elever bör ha möjlighet att kunna kommentera varandras arbeten

  7. funktioner för att rätta/bedöma och ge återkoppling

  1. integrerad koppling till kursplan

  2. kostnad som motsvarar dagens läromedel med hänsyn taget till om det digitala läromedlet helt ska ersätta och vilket mervärde som erbjuds

  3. läsvänligt från skärmar i olika format

På riktigt

Vad är På riktigt och hur fungerar det (enligt LinEducation)?

Det är ett digitalt verktyg (plattform) som bygger på lärcirklar. Varje lärcirkel är ett område (ämnesövergripande eller inom ett ämne) som man knyter egentillverkat material till. Man har även tillgång till andra lärares lärcirklar.

Varje lärcirkel ska innehålla de fem designparametrarna:

  1. ORIENTERING i ämnesområdet. Vad handlar området om?

  2. SAMARBETE – eleverna ger varandra feedback och får på så sätt även syn på sin egen lärandeprocess.

  3. EXPERIMENT – eleven ska känna sig fri att göra fel och att göra om. Här kommer experiment in.

  4. VERKLIGHET – för att något ska bli intressant för eleven, måste hon känna att det är på riktigt. Därför ska verkligheten in i lärcirklarna och eleverna ut i verkligheten.

  5. LUST – är tänkt att alla lärcirklarna. Eleverna ska ta kontroll över sitt lärande.

Lärare runt om i Sverige skapar innehållet i På riktigt. Lärare vet hur man skapar god undervisning. På riktigt är präglat av ett formativt förhållningssätt. I På riktigts bibliotek hittar man alla de cirklar som man själv och andra lärare fritt kan använda. De krav som ställs i en lärares vardag kring undervisning och bedömning kan bli roligare, enklare och mer stimulerande när man jobbar i På riktigt, enligt LinEducation.

Positivt

  1. Årets digitala läromedel 2014 – Talar för att det är en bra produkt (se motivering längst ner i dokumentet).

  2. Skapar materialet – man skapar materialet själv och eventuellt tillsammans med eleverna – man lär sig av att skapa, eftersom man måste tänka till lite extra då.

  3. Medskapande – eleverna kan vara med och skapa material i lärcirklarna.

  4. Delar – man delar materialet med Sveriges alla lärare – man kan plocka godbitar som  lärare runt om i landet har skapat.

  5. Digitalt – man slipper läroböcker.

  6. Interaktion elev-lärare – man kommunicerar med eleverna i verktyget.

  7. Formativt – har med interaktionen att göra (se förra punkten).

  8. Kamratbedömning – eleverna bedömer varandras arbeten.Enligt Hatties sammanställning av metastudier är det närbesläktade “självskattning” effektivt – självskattning av betyg/elevens förväntningar = 1,44 = högst av alla effektstorlekar.

  9. Visuellt – För vissa elever kan det bli lättare att överblicka innehållet i t.ex. en kurs:

  1. Inloggning – gör att jag kan länka till nästan vad som helst på nätet (upphovsrättsligt ok – se Skolverket).

  2. Döda länkar – länkar till t.ex. youtube som inte längre fungerar. Då får läraren meddelande om det (istället för att upptäcka det när man ska använda det).

  3. IFOUS – i och med att vi är med i IFOUS, ska vi få handledning i att skapa lärcirklar (för att komma igång).

  4. Vy – visserligen boll med tentakel-vy, men när du har klickat på en resurs i en lärcirkel, så syns det att du har varit där.

  5. Databas – kanske en av de största fördelarna med På riktigt (jämfört med samarbeta och kanske även Google Drive (Educ).

  6. Kontrollfunktion – Databasen, lärcirklarna, kontrolleras även av pedagog på på riktigt.

  7. Designparametrarna – Bra att man tvingas tänka till lite mer kring hur man utformar moment och uppgifter.

Negativt

  1. Skapar materialet – Materialet skapas av lärarna – kan ta väldigt mycket tid (se t.ex. klippet som visar hur man skapar en lärcirkel – många fält att tänka igenom och fylla i). Det finns en poäng med redan färdiga läromedel (experter har valt ut det viktigaste åt dig och du kan fokusera på de tillägg du vill göra).

  2. Ännu ett verktyg att lära sig – Vi är inne i en stor förändringsprocess med många nya verktyg vi ska lära oss (Samarbeta (Skellefteå kommuns lärplattform baserad på Moodle), Google Drive m.m.). Kanske vore det bra att hinna testa och utvärdera dem först.

  3. Digitalt – hittills har digitala läromedel strulat ganska mycket (inte bara beroende på bristande nätverk). Vissa elever föredrar fortfarande att läsa i och följa det traditionella upplägget i en vanlig bok. Speciellt i förberedelserna inför ett prov efterfrågas ofta en vanlig bok.

  4. Bara för åk 7-9? – Finns materialet för gymnasiet, eller är tanken att vi kommer att vara en av de första kommunerna att skapa På riktigt för gymnasiet (vilket innebär att vi inte kan ta del av andras material och att vi kommer att få dras med barnsjukdomarna).

  1. Upphovsrätt – mycket av det material vi idag använder oss av kommer från olika läromedel. Av upphovsrättsliga skäl kommer vi inte att kunna använda oss av det (mer än det 15/15-regeln tillåter) när vi skapar lärcirklar och delar med oss med andra (tex. bilder av författare, filosofer m.m.).

  2. Skoladministratör – Det bör finnas en skoladministratör på varje skola. Har vi resurser till det? Så här skriver man på hemsidan: “På varje skola som är med i På Riktigt bör det finnas en skoladministratör. Skoladministratören kan skapa inloggningskoder för lärarna på skolan och skapa grupper med elever från flera klasser, som kan användas till exempel då man undervisar i språk.” När vi jobbar i Samarbeta, ansöker eleverna själva om att få tillgång till en kurs. Om en administratör ska skapa en skolas alla grupper, innebär det mycket jobb. Men det kan räcka med att du som lärare skapar en kod som eleverna får. Vissa skolor som jobbar med På riktigt har inte någon skoladministratör.

  1. Mycket att lära sig – Även lärarna behöver lära sig ganska mycket – se listan över vanliga frågor nedan.

  2. Vy – det går inte att ändra vy från boll med tentakler till listvy (som kan vara lättare för vissa elever att läsa och förstå)

  3. Elever med särskilda behov – Att skapa eget material till och struktur på lärcirklarna kräver att mer av den enskilda läraren när det gäller anpassningen för elever med särskilda behov. I “färdiga” digitala läromedel finns ofta sådant inbyggt.

  4. Designparametrarna – Man kan bli låst av att tvingas tänka på de fem designparametrarna. Alla områden man jobbar med kanske inte blir kvalitativt bättre av att man tvingas låta eleverna ge varandra feedback (samarbeta) eller att de ska experimentera.

Samarbeta.se

Gymnasieskolan i Skellefteå kommun använder lärplattformen Samarbeta.se (bara Samarbeta i texten framöver) som är byggd på Moodle och tillhandahålls av Mediacenter Region Västerbotten. Skellefteå har använt Samarbeta under flera år nu och har tillsammans med Mediacenter kunnat anpassa lärplattformen efter skolornas behov. Samarbeta tillhandahåller på samma sätt som På riktigt möjligheten att koppla elever till lärarens material och det finns funktioner för att arbeta med formativ bedömning utifrån kursplaner och kunskapskrav. Tankesättet i På riktigt med Orientering, Samarbete, Experiment, Verklighet och Lust kan utan problem appliceras på upplägget i lärplattformen Samarbeta. Precis som i På riktigt är det läraren själv som bygger upp materialet genom att lägga in länkar, egna texter och uppgifter. Det en lärare skapar i Samarbeta blir inte automatiskt taggat och sökbart för andra lärare men det är inga större problem för en lärare att ge andra lärare tillgång till materialet.

I Samarbeta är utgångspunkten hela kurser där olika moment kan anpassas och utformas på olika sätt. På riktigt är mer anpassat för ett moment eller tema åt gången och det ger ingen tydlig översikt av hela kursen för eleven som jag kan se det.

I Samarbeta finns det möjlighet för lärare och elever att kommunicera med varandra kring de bedömningar som läraren gjort. Eleven kan skicka in sina uppgifter antingen som filer i diverse format eller genom att skriva direkt i Samarbeta. Det finns även funktioner för att lämna in ljud och film i Samarbeta.

Samarbeta har grafiskt ett ganska tråkigt utseende och även om det i och med den senaste uppdateringen blivit enklare att utforma upplägget snyggt så är det inte i närheten av På riktigt. Om det är en fördel eller nackdel är inte helt självklart.

Den övergripande administrationen av Samarbeta sköts av Mediacenter i Umeå och på varje skola finns personer med administrationsrättigheter. Genom de utbildningssatsningar som genomförts och fortlöpande genomförs, klarar de flesta lärarna av att bygga upp och sköta sina kurser i Samarbeta på egen hand. Från ett elevperspektiv krävs det att ett konto skapas och det kan alla lärare hjälpa till med och sedan måste eleven få veta vilka kurser eleven ska registrera sig i. Det finns möjlighet för lärare att själva registrera sina elever på kurserna men det kräver mer administration än att låta eleverna göra registeringen (enligt Mediacenter finns en framtida möjlighet att automatiskt skapa kurser från schemasystemet). Den centrala administrationen från Mediacenter är väldigt enkel att kontakta och förslag på förändringar och förbättringar implementeras ofta.

På många sätt finns det som På riktigt erbjuder i Samarbeta och det som inte finns skapar läraren själv. Det grafiska upplägget i På riktigt går inte att återskapa i Samarbeta och det är inte möjligt att på samma enkla sätt dela med sig av eget material och söka efter andras. Det pedagogiska upplägget i På riktigt är tydligt och systemet tvingar läraren att använda sig av de olika designparametrarna vilket till viss del kan kännas jobbigt men samtidigt får det läraren att täcka in olika inlärningssätt och färdigheter som ska tränas. Det finns inget i Samarbeta som hindrar läraren att tänka på samma sätt och förmodligen lägger många upp undervisningen efter den modellen utan att direkt tänka på det. Eftersom På riktigt i sin nuvarande utformning inte kan ersätta alla de funktioner som vi har i Samarbeta så skulle På riktigt medföra ett visst merarbete för läraren eftersom bedömningen och de formativa kommentarerna skulle behöva ges på ytterligare ett ställe. För eleven skulle det innebära ytterligare ett ställe att logga in på om det inte är möjligt att integrera På riktigt i Samarbeta.

Många av de fördelar och nackdelar med att använda Samarbeta och På riktigt är gemensamma för de båda plattformarna. I båda fallen är det digitala verktyg där det är vi som användare som skapar och sammanställer innehållet. Det finns dock skillnader som dels beror på själva plattformarna och dels på att vi i Skellefteå kommun redan är inarbetade på Samarbeta.

Fördelar med Samarbeta i jämförelse med På riktigt

  1. Inarbetat på skolorna.
    Elever och lärare är vana vid lärplattformen och vi har löpande fortbildningssatsningar.

  2. Bra stöd från Mediacenter både gällande daglig användning och utveckling

  3. Stor frihet att utforma kurserna efter eget tycke och smak för lärarna
    Som lärare är du inte bunden till att följa ett specifikt pedagogiskt upplägg

  4. Möjlighet att samla all bedömning på ett ställe
    Många lärare för även anteckningar och sparar bedömningar på andra ställen men Samarbeta ger möjlighet att samla bedömningen och göra den lättåtkomlig för eleverna

  5. Lätt att tillhandahålla material till eleverna från olika moment i kursen
    Eftersom Samarbeta är uppbyggt kring kurser så finns allt material kopplat till kursen på ett ställe. I Samarbeta är det möjligt för läraren att skriva direkt i lärplattformen, länka från Internet, eller ladda upp filer från valfritt program. Detta gör det möjligt att skapa en materialbank för eleven.

  6. Enkelt att bygga upp kursen och materialet löpande
    En kurs eller ett moment i Samarbeta kan enkelt utvecklas undertiden som läraren och eleverna jobbar med kursen

  7. Inte kopplat till ett företag
    Mediacenter är en del av Region Västerbotten som Skellefteå kommun är en av medlemmarna i. Det finns inget kommersiellt intresse i lärplattformen.

  8. Inget krav att dokumentera den pedagogiska strukturen

Kommer att ta mycket tid att dokumentera den pedagogiska strukturen i alla moment man undervisar om. Behövs inte i Samarbeta, däremot i På riktigt.

Nackdelar med Samarbeta i jämförelse med På riktigt

  1. Materialet som skapas är inte sökbart
    Det är möjligt att dela material men det finns ingen taggning eller sökfunktion. (Ev en kommande funktion.)

  2. Grafiskt finns mer att önska
    På riktigt känns genomtänkt grafiskt och betydligt mer tilltalande men samtidigt är det inte säkert att grafiken är så viktig för gymnasieeleverna och ganska snabbt känns vissa effekter enformiga och störande

  3. Ingen automatisk koppling till läroplan och kunskapskrav
    Läraren måste själv skriva in allt detta i systemet vilket är tidskrävande och det är heller inte helt enkelt att återanvända det man tidigare skrivit in

  4. Inget pedagogiskt stöd från Mediacenter
    Mediacenter kan tillhandahålla stöd kring IT i undervisningen och vi har tillsammans haft utbildningssatsningar men det är inte kopplat till ämnen och specifika uppgifter

  5. Ingen pedagogisk struktur när lärare skapar uppgifterna
    I Samarbeta finns inget stöd för hur en uppgift ska vara upplagd kopplat till en pedagogisk tanke.

Lärarspindeln, ett alternativ till På riktigt?

Det På riktigt erbjuder i form av uppmärkning och sökning kopplat till styrdokumenten erbjuder även Lärarspindeln som är ett projekt inom Skolverket. Lärarspindeln finns inte i en skarp version ännu så det går inte att göra någon ordentlig jämförelse med På riktigt. Det går heller inte att säga i vilken utsträckning det det skulle kunna vara ett alternativ för oss att använda tillsammans med Samarbeta. Lärarspindeln ser ut som en tjänst som erbjuder de mest lockande delarna från På riktigt utan kostnad. Självklart är det ytterst innehållet som avgör om tjänsterna kommer att bli nyttiga för den enskilde läraren. I båda tjänsterna är det användarna som skapar innehållet och får tjänsterna få användare kommer de inte att fungera.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s