Audio eller Video – hur gick det?

Audio eller Video – hur gick det?

Audio eller Video – Hur lär sig elever bäst?

Gymnasiet – SA-programmet

En klass – hälften Audio, hälften Video

Privatekonomi – Spara, Låna, Försäkringar, Bostad

Audio redovisar för Audio, Video för Video

Prov efter varje redovisning

Resultat

 

Likvärdighet

Hur ordna så lika förutsättningar som möjligt mellan grupperna?

  1. Inspelningarna skulle vara 4.30-5.30. Större avvikelser än så fick inte förekomma.
  2. Alla elever fick papper med en sammanfattning av vad jag tyckte var det viktigaste inom deras område, som de skulle få med i redovisningen. Dvs sparagrupperna fick sammanfattningar av sparaområdet osv.
  3. Alla redovisningar följdes av ett prov på 25 minuter. Audiogrupperna och videogrupperna skrev identiska prov.
  4. Audiogruppens sammansättning liknade videogruppens på så sätt att indelningen skedde utifrån elevernas tidigare prestationer under samhällskursen – lika många hög- och lågpresterande elever i både audio- och videohalvklasserna.

Avvikelse från likvärdigheten var att videogrupperna fick två lektioner extra till att skapa sina presentationer, vilket motiveras med att det generellt sett tar längre tid att göra ett videoklipp än ett ljudklipp.

 

Resultat

Spara

max = 23p

Låna

max = 10p

Försäkringar

max = 11p

Bostad

max = 12p

Audio 4,3 4,4 3,2 6,6
Video 4,4 3,8 3,9 5,7

 

Reflektioner

Jag hade trott att videoeleverna skulle prestera märkbart bättre än audioeleverna.

Men det rådde i stort sett inga skillnader mellan audio- och videogrupperna.

Varför?

Min förklaring är att det åtminstone delvis beror på kvaliteten på redovisningarna.

Audioeleverna behövde i stort sett bara fokusera på att tala tydligt och lyckades med det.
Videoeleverna hade mycket större frihet att utforma redovisningen. Men det gjorde också att de inte fokuserade på att få fram fakta så tydligt som möjligt.

 

Videogrupperna utnyttjade inte fördelarna med det visuella:

  1. Första videogruppen utnyttjade bara ca ⅓ av bildytans storlek (se bild nästa sida), bilden var suddig och ljudet väldigt svagt.
  2. Andra videogruppens ljud hördes väldigt bra, men de filmade bara sig själva och hade inte med text eller förklarande bilder. Dessutom skyndade de sig igenom faktainnehållet de två första minuterna, för att de sista tre minuterna ägna sig åt en egen variant av lyxfällan, som man inte hade någon nytta av på provet.
  3. Tredje videogruppen hade ljudsatt en Powerpoint med tydliga bilder. Men inte heller denna grupp fokuserade på faktainnehållet. När de t.ex. skulle förklara skillnaderna mellan olika bankkonton, visade de en bild på ett Visakort, istället för att ha med text om skillnaderna mellan lönekonto och sparkonto.
  4. Fjärde videogruppen filmade sig själva, pratade fort och ljudkvaliteten var inte alls bra.

 

Prov

Prov 2 – Samhällskunskap – Privatekonomi – LÅN – SA1b – VT15

1.  Beskriv följande låneformer och vilka för- och nackdelar som finns med dem:

a. Sms-lån

b. Blancolån

c. Lån med säkerhet

d. Lån utan säkerhet

 

2. Vad innebär kreditprövning?

3. Vad är effektiv ränta?

 

Framtiden

Min slutsats är att om man vill att eleverna ska få fram mycket fakta i sina videoklipp, måste man vara väldigt noga med instruktionerna.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s