IFOUS – reflektioner kring Lärloop 4  

IFOUS – reflektioner kring Lärloop 4  

Jag har under ett par år jobbat med formativ bedömning i GoogleDrive och tycker att det fungerar mycket bra. Den största vinsten är att eleverna får feedback som gör att de kan välja om de vill förbättra det arbete de håller på med och se resultatet av förbättringen, både i betyg och i arbetets kvalitet. Tidigare fick eleverna kommentar och betyg efter avslutat moment. Det var i och för sig bättre än att bara få ett betyg. Men tiden mellan kommentaren och möjligheten att få förbättra det som stod i kommentaren blev för lång. Det kunde ofta gå minst en månad mellan att eleverna fick kommentaren till att de började jobba aktivt med nästa examinerande uppgift. Och om uppgifterna hade väldigt olika karaktär, kanske kommentarerna inte gick att applicera på det nya området. Med feedback någon vecka innan uppgiften skulle mejlas in, blev avståndet i tid väldigt kort och dessutom ökade motivationen att förbättra det pågående arbetet utifrån feedbacken, eftersom eleverna på ett mer direkt sätt kunde påverka betyget.  

1. Hur har eleverna jobbat? – Jag har testat själv- och kamratbedömning i en ekonomiklass årskurs 3. De läser filosofi och jobbar med en hemtenta om existens, kunskap och vetenskap. Ett delmoment i hemtentan är kunskap. På första delmomentet, existens, inhämtade vi kunskap via lärobok, film, diskussioner m.m. Sedan fick de jobba med hemtentan. Jag gav feedback till de elever som ville ha det. Sedan fick eleverna ½-1 vecka på sig att förbättra sina arbeten utifrån kommentarerna. På området kunskap jobbade vi med inhämtandet ungefär på samma sätt. Men feedbacken fick eleverna själva stå för. Efter att ha jobbat med hemtentan en vecka fick de under en kortare lektion skriva kommentarer till sin egen hemtenta. Lektionen efter fick de en dedikerad läsare. Denne fick inte se elevens egen feedback, utan läste arbetet och gav feedback. För att ta uppgiften på allvar, fick eleverna i uppgift att låtsas vara lärare som skulle kommentera elevens arbete. Därefter fick eleverna några dagar på sig att färdigställa sitt arbete. Arbetena mejlas in via urkund, för att slippa fusk och minska arbetet för mig som lärare. En kort analys av urkunds analys räcker oftast för att se om det rör sig om plagiat eller om texten är bristfälligt bearbetad. Eleverna ska idag mejla in till urkund och jag har inte hunnit göra någon samlad utvärdering av hur eleverna upplevt förfarandet med självvärdering och kamratbedömning. Några elever har sagt att de uppskattade metoden, medan några andra tycker att det var svårt och ville ha feedback direkt av mig.

Här är två exempel på elevers kamratbedömning (givetvis är de valda med omsorg för att visa hur bra kamratbedömning är):

Featured image

Featured image

Då det är extremt svårt att läsa feedbacken skriver jag den här:

”Du tycker att saker är logiska men betyder det att andra tycker det? Om vi tycker olika i ett påstående, hur kan vi veta vem som har rätt respektive fel?”

”Kan man alltid lita på sitt minne?”

”Ge exempel, (i boken står det om att människor är dödliga och så vidare)”

”Riktigt smart och intressant, utveckla gärna. Varför skulle inte en fungera utan en annan?”

”Bra det du skrivit hittills, utveckla <3333”

”Utveckla det här. Hur kan det vara så att de inte håller med varandra, och vad är det de inte håller med varandra om?”

”Vad är det som gör att du tycker att den är invecklad?”

”Kan du se en flätning mellan alla dessa olika sorters kunskap? T.ex. i minnet så har du tagit upp några sinneserfarenheter. Vad kan detta bero på? Hör de ihop på något vis?”

”Haha:’) Byt ut orden ”inte inte” till kanske ”en boll kan inte vara röd och grön på samma gång”.”

”Hur kan det vara så att vi människor upplever färger olika? Förklara hur du tänker.”

2. Reflektioner kring arbetet – Eleverna tycker det är bekvämt när jag kommer med feedback. Då slipper de anstränga sig själva. De vill också att kommentarerna ska bli “rätt” från början. Även om en klasskamrat kan komma med relevanta synpunkter, är det ju ändå lärarens bedömning som avgör vad som är ett arbete på E-, C- respektive A-nivå. För att få kamratbedömning att fungera gäller det nog att träna ganska många gånger (vilket inte är så lätt i korta kurser på gymnasiet och om man inte träffar eleverna i flera kurser). Man behöver även tänka igenom hur man gör när man parar ihop vem som ska bedöma vems arbete: ska man para ihop starka elever med varandra och svaga med varandra?, ska man tänka att en stark elev kan hjälpa en svag elev?, hur gör man med de elever vars feedback är intetsägande?, osv.

3. Nya kompetenser hos eleverna – Min upplevelser är att det som vanligt är så att starka elever klarar av att ta till sig den nya pedagogiken, medan svagare elever inte riktigt gör det. Som så ofta förr är det trösklar man måste komma över för att kunna tillgodogöra sig innehållet i undervisningen eller metoderna för inlärning. När jag för flera år sedan läste delar av en magisterutbildning kom jag i kontakt med INOM-gruppens forskning kring inlärning (fenomenografi och Ference Marton, Roger Säljö m.fl.). Förenklat kan man säga att en av de stora slutsatserna de kom fram till efter decennier av forskning kring inlärning var att antingen har man det eller så har man det inte. Och vad är det man har eller inte har? Förmågan att kategorisera. Vissa elever kan kategorisera innehållet i en text och därmed se vad som hör till vad och vad som är mer väsentligt än annat. Tragiskt nog visade deras forskning att det är väldigt svårt att höja de svaga elevernas förmåga på denna punkt. Om man funderar över vilka konsekvenser det får för den formativa feedbacken och svaga elever, kan man gissa att de kommer att behöva jobba mycket för att lära sig förstå och använda sig av den. Om den formativa feedbacken består i högst konkreta kommentarer som “Du behöver ta med att filosofen X inte trodde att människan kunde nå kunskap…”, så kan nog alla elever använda sig av den. Men till vilken nytta är det att man i feedbacken skriver nästan exakt vad eleven ska skriva?

4. Effektivitet och utnyttjande av tiden – För att kamratbedömning ska fungera tror jag att flera av följande saker behöver finnas: eleverna behöver ha kommit ganska långt i sitt skrivande av uppgiften; eleverna behöver få instruktioner om vilken typ av feedback man bör undvika och vilken som utvecklar lärandet; eleverna bör få lektionstid och stöd i att ge feedback; eleverna behöver få veta varför det är så viktigt med feedback som inte bara är summativ; eleverna behöver få konkreta exempel på att feedbacken har effekt på deras lärande. Rent tidsmässigt är det nog mer effektivt att jag som lärare ger eleverna feedback och att de får jobba med den så snabbt som möjligt. Men om man ser på Hatties forskning och metastudier, visar det sig att “självskattning av betyg/elevens förväntningar” har den största effektstorlekten av alla, 1,44 och att “kamrathandledning” får 0,55, dvs över Hatties uppställda  tröskelvärde på 0,40 (Hattie, Synligt lärande för lärare, 2012).

Annonser

6 reaktioner på ”IFOUS – reflektioner kring Lärloop 4  

  1. Du använder Google Drive till att ge löpande formativ bedömning så att eleverna mer direkt får möjlighet att utvecklas mot högre mål. Detta kan man även göra på andra sätt, behöver inte vara digitala, men digitaliseringen underlättar. Verkligen bra hur Du får med både självbedömning och kamratbedömning i samma uppgift om kunskap i filosofi. För att hänvisa till Platon är ju kunskap en sann, rättfärdigad trosföreställning och elevens kunskap kring detta får ju ett allt större rättfärdigande i samband med att eleven utvecklas efter den dubbla formativa bedömningen. Verkligen engagerade elever om man ser på deras kommentarer i kamratbedömningen! Angående formativ bedömning och svaga elever blev vi förvånade. Trodde ett de var de som verkligen gynnades av detta.

    Gilla

    1. Tack för kommentarer! Jag vi hoppas ju oftast att våra insatser ska ge mest för de elever som har svårt för sig. Men verkligheten visar tyvärr på ett brutalt sätt att de som tar åt sig av vår undervisning, är de som har lätt för att ta åt sig och de skulle klara sig nästan hur undervisningen än organiserades. Sedan kan man väl säga att andelen elever som gav varandra så här konstruktiv feedback kanske var 20%. Vad gör man med övriga 80%, vars kommentarer varken säger bu eller bä?

      Gilla

  2. Hej Daniel!
    Det här var obehagligt nyttigt att läsa. Jag inser att jag måste sätta mig in i Google Drive bättre och inte bara använda det som ett förvaringsutrymme. Mina ämnen är svenska och historia, och du och jag slåss med liknande problem – jag är också ute efter att få mina elever att kategorisera, eller syssla med metatext som jag valde att kalla det i mitt blogginlägg. Och även jag kämpar för att hinna kommentera och hjälpa dem skriva om flera gånger innan det blir inlämningsdags. Nu tänker jag sno din metod. Om jag får vara förmäten och tipsa dig om något som ibland får mina svagaste elever att kliva på tåget, så är det att lägga till ytterligare ett moment innan inlämning: Att visa hela klassen ALLA kommentarer. Det tar grymt lång tid, men känns värt det. Det svåraste är att krama fram något positivt även ur sådana kommentarer som du beskriver ovan (bu eller bä). De viktigaste för mig (och eleverna, hoppas jag innerligt) när jag kör storgruppsövningar inför slutinlämning, är ”intervjufrågorna” jag ställer till dem som kommenterat varandra. ”På vilket sätt fick den här kommentaren din text att bli bättre?”, ”Vilken av dina kommentarer handlar om textbindning och disposition?”, ”Tycker ni andra i rummet att Pelles kommentar till Olle kan vara relevant för era texter också? Hur tänker ni ändra?”. Folk är ofta på hugget när de får den här sista chansen till förbättringar eftersom de ser vad fröken gillar. Kanske en ful metod?

    Tack för givande läsning!
    /Emma N Askman

    Gilla

    1. Spännande tips – att låta alla se allas kommentarer. Då kanske eleverna skärper sig ännu mer förutom att de får en bredare repertoar att jobba utifrån.
      Tack för tipset!

      Daniel

      Gilla

  3. Hej Daniel!
    Håller med Emma – spännande läsning och tycker också att det är väldigt svårt att få kamratrespons att fungera bra. Och som du säger – det är de redan duktiga eleverna som gynnas av arbetssättet. Samtidigt som om de svagare eleverna kom med på tåget skulle de ju inte vara svaga längre .. men tid, samordning med andra kurser/ämnen, etc sätter lite stopp för arbetet.
    Spännande tips från Emma – men hur gör man det? Måste man klippa och klistra alla kommentarer alt gå in på varje dokument eller finns det nåt snabbare sätt?

    Hälsningar Lotta

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s